Stor tacksamhet

Igår när jag åkte mellan Söderköping och Norrköping så kom min ”frihetslåt” fram på en random spellista på Spotify. Tårarna började rinna och jag kände en sån tacksamhetskänsla över det liv jag har och alla underbara människor som finns runt omkring mig, var och en av er gör mitt liv så komplett.

Min frihetslåt – eller så kan man också säga en låt som symboliserade en ny fas i mitt liv.

Många gånger när jag tänker på att planer måste ändras så tänker jag ”jag kan ändra mina planer”, det är många som inte har den möjligheten och då ryms jag av tacksamhet för mitt liv!

En person som bidragit till mitt sätt att tänka när planer ändras är Micke, inte trodde jag att du skulle påverka mig så mycket!

Micke – du finns så ofta med mig ❤

Leva, glädjas och utforska
Dessa tre ord tar vi kanske för givet under majoriteten av vår tid. Men det är så många som inte har möjlighet att göra detta och ibland är det bra att luta sig tillbaka och känna vilka möjligheter man faktiskt har. I min värld är flexibilitet, spontanitet och omsorg viktigt.

Det viktigaste är inte att planerna hålls till 100% utan att jag kan göra planer. Ibland när jag får känslan “måste det vara så krångligt” så kommer blixtsnabbt nästa tanke farande. Jag lever! Våra vägar är inte raka till målen utan krokiga och som någon sa “krokiga vägar är roligare”. Jag kan bara instämma! Jag vill inte ha ett förutsägbart liv!

Min känsla “jag lever” fick jag starkt till mig för ca 6 år sedan och den gör sig ofta påmind och allt beror på dig Micke. Sommaren 2009 var jag på Sonisphere festival i Hultsfred för att bl a se giganterna Metallica. Jag stod och väntade på någon när en person kom fram och började prata. Det visade sig att han också kom från Norrköping, vi var lika gamla – skulle bli 40 det året. Som present hade han gett till sig själv att besöka så många rockfestivaler och konserter som det gick under det året. Jag tänkte “vilken underbar present”. Han ville uppleva festivallivet, träffa nya människor och njuta.

Bild från Bråvalla, ja det ösregnade men vi hade jättekul!!

När jag tänker tillbaka på det ögonblicket så ler jag! Under flertalet år som kom träffades vi på rockbåtar, konserter och festivaler. Han var alltid så glad, bekymmerslös och helt enkelt en härlig person att träffa på. Det märktes att han njöt av livet! Men under 2015 började något förändras, han dök inte upp på platser som han brukade. Jag saknade hans skratt och retsamma sätt. Han hade blivit sjuk och sedan 2015 så finns du inte längre bland oss.Så nu när jag kan tycka att något “skiter sig” eller planerna måste justeras kommer orden “jag lever” upp som ett mantra i huvudet.

Micke – inte anade jag att din sorglöshet och bekymmerslösa attityd skulle ge mig en sådan tankekraft och sedan få mig att känna sån tacksamhet.