Stor tacksamhet

Igår när jag åkte mellan Söderköping och Norrköping så kom min ”frihetslåt” fram på en random spellista på Spotify. Tårarna började rinna och jag kände en sån tacksamhetskänsla över det liv jag har och alla underbara människor som finns runt omkring mig, var och en av er gör mitt liv så komplett.

Min frihetslåt – eller så kan man också säga en låt som symboliserade en ny fas i mitt liv.

Många gånger när jag tänker på att planer måste ändras så tänker jag ”jag kan ändra mina planer”, det är många som inte har den möjligheten och då ryms jag av tacksamhet för mitt liv!

En person som bidragit till mitt sätt att tänka när planer ändras är Micke, inte trodde jag att du skulle påverka mig så mycket!

Micke – du finns så ofta med mig ❤

Leva, glädjas och utforska
Dessa tre ord tar vi kanske för givet under majoriteten av vår tid. Men det är så många som inte har möjlighet att göra detta och ibland är det bra att luta sig tillbaka och känna vilka möjligheter man faktiskt har. I min värld är flexibilitet, spontanitet och omsorg viktigt.

Det viktigaste är inte att planerna hålls till 100% utan att jag kan göra planer. Ibland när jag får känslan “måste det vara så krångligt” så kommer blixtsnabbt nästa tanke farande. Jag lever! Våra vägar är inte raka till målen utan krokiga och som någon sa “krokiga vägar är roligare”. Jag kan bara instämma! Jag vill inte ha ett förutsägbart liv!

Min känsla “jag lever” fick jag starkt till mig för ca 6 år sedan och den gör sig ofta påmind och allt beror på dig Micke. Sommaren 2009 var jag på Sonisphere festival i Hultsfred för att bl a se giganterna Metallica. Jag stod och väntade på någon när en person kom fram och började prata. Det visade sig att han också kom från Norrköping, vi var lika gamla – skulle bli 40 det året. Som present hade han gett till sig själv att besöka så många rockfestivaler och konserter som det gick under det året. Jag tänkte “vilken underbar present”. Han ville uppleva festivallivet, träffa nya människor och njuta.

Bild från Bråvalla, ja det ösregnade men vi hade jättekul!!

När jag tänker tillbaka på det ögonblicket så ler jag! Under flertalet år som kom träffades vi på rockbåtar, konserter och festivaler. Han var alltid så glad, bekymmerslös och helt enkelt en härlig person att träffa på. Det märktes att han njöt av livet! Men under 2015 började något förändras, han dök inte upp på platser som han brukade. Jag saknade hans skratt och retsamma sätt. Han hade blivit sjuk och sedan 2015 så finns du inte längre bland oss.Så nu när jag kan tycka att något “skiter sig” eller planerna måste justeras kommer orden “jag lever” upp som ett mantra i huvudet.

Micke – inte anade jag att din sorglöshet och bekymmerslösa attityd skulle ge mig en sådan tankekraft och sedan få mig att känna sån tacksamhet.

Han fick min uppmärksamhet

För ett par veckor sedan var jag på jobb-utflykt. Jag besökte fyra stycken butiker och bytte skyltmaterial. Själva jobbet är inte det roligaste men att möta människorna är så kul. Jag var i Malmköping, Flen, Valla och Katrineholm och på bilden kan du se det jag har gjort. Det gäller att byta skyltmaterialet ovanför kassalinjerna, inte alltid så lätt med alla skyltar av olika slag som sitter i vägen:)

Ragg på parkeringen
Men det absolut roligaste som hände var när jag kom ut från Willys i Flen. Det var en äldre man (ca 80 tror jag) som hade parkerat över 3 rutor. Jag fick då direkt tanken att den här mannen ville inte leva inuti boxen. Och banne mig han var annorlunda visade det sig!

Jag satte mig i min bil och såg när han gick ur sin bil (med stor svårighet) och tappade någonting på marken. Han försökte plocka upp det men han klarade inte det så jag gick ur bilen och plockade upp det åt honom. Det visade sig bara vara skräp men det spelar ingen roll.

Han tittade på mig och sa ”du ser trevlig ut, tycker du om att prata”. Naturligtvis tackade jag och svarade ja – artig och väluppfostrad som man är. Han räckte mig då ett visitkort och sedan sa han ”vi behöver ju inte ligga med varandra första gången, det finns ju annat att göra som t ex prata”. Jag trodde jag skulle dö av skratt!

Kanske är det några som tycker att han inte skulle sagt som han gjorde men han gjorde verkligen min dag. Vilket raggningsknep, låtsas tappa något som inte är så viktigt och sedan ge ut ett visitkort. Det är en grej som fler skulle prova!! Men gör det utan ligga-kommentaren 🙂 eller kanske med den kommentaren för den fick i alla fall min uppmärksamhet.

Så ett stort tack till dig gamle man som gjorde min dag och fortfarande får mig att skratta. Det var ju så himla otippat!! Och jag älskar det!

Och om någon bestämmer sig för att testa detta så snälla … skriv en rad och berätta vad som hände.

Helena

gör mer saker som gör dig glad

helena@artinaction.se


Närkontakt – Fantastiska möten

Under åren har jag haft otaliga fantastiska möten med människor som gör mig bubblande glad när jag tänker tillbaka eller ibland också känner en sådan stor tacksamhet över att mötena ägde rum. Det är allt från korta ögonblick med människor jag aldrig mer träffat till sådana möten där relationer består och fördjupas. Nu pratar jag inte om fantastiska möten mellan kvinnor och män utan där människa möter människa.

Bilderna är från mitt 50-årskalas och jag blir bara varm i hela kroppen när jag ser alla leeenden.

Jag som människa får energi genom att träffa andra människor. Inte alla är sådana men jag är det till 110 %. Jag jag älskar mångfald, att diskutera, få höra nya infallsvinklar, se andra liv än det som jag har och höra vad andra människor brinner för. 

När folk som inte känner mig så väl och ska beskiva mig så får jag ofta höra “det är hon som skrattar så mycket”. Och det stämmer jag skrattar ofta och högt, jag är inte den som “skrattar fint” med handen framför munnen utan jag lutar huvudet tillbaka och gapskrattar. Något som till min glädje även gått i arv till både min dotter och barnbarn. Skrattar vi, så lever vi! 

Varför skrattar jag så mycket? Jag har faktiskt tänkt på det själv ett antal gånger och varje gång kommit fram till en sak “Jag älskar mitt liv”. Det har verkligen inte alltid varit en dans på rosor, men jag lever och kan ändra planer etc för att få en underbar vardag.  För många år sedan tog jag beslutet att jag ska ha en bra vardag och inte längta efter helg och semester “för det är då man lever på riktigt”. 

Men en annan sak som också är avgörande, jag lever här och nu… jag ser så många fina, roliga och härliga saker i nuet som gör mig glad. 

När jag går förbi min grind in till lägenheten så är det ett hjärta i smides-grinden, det får mig att le. När jag öppnar kylskåpet och inser att jag har fler än en rätt att välja mellan blir jag glad. Att det står mitt namn på min lägenhetsdörr. Att jag har en härlig säng att sova i, som jag dessutom har sytt lakan och örngott till. I det stora hela så ser jag vardagens detaljer och det gör mig glad.

Jag oroar mig inte så mycket över vad som komma skall, för det kommer hända saker, planer görs och planer justeras, och allt har en mening. Så länge du har en målmedveten vilja att må bra och njuta av livet så kommer allt att bli bra. 

Att lägga energi på det som varit är ju bara helt onödigt. Naturligtvis kommer sådana tankar upp i mitt huvud då och då. Det är helt ok och mänskligt. Men det är inte ok att låta dessa tankar ta din energi för att orka vara i nuet. Om du får en sådan tanke, bryt ditt mönster, res dig upp om du sitter i soffan. Dansa lite, sjung en sång oavsett hur det låter, gå och duscha – egentligen, gör precis vad som helst utom att vara kvar i tankarna från det som varit.

Jag skrev ett brev till mig själv våren 2019 och detta är ett utdrag av det innan vi ropade skål 🙂
Stå på tågtaket, känn vinden rufsa ditt hår och skratta högt, tänk på alla underbara människor du har runtomkring dig, se ditt liv från helikoptervyn, du har all möjlighetatt skapa ett AMAZING liv!!

Jag kommer nu att börja skriva om mina fantastiska möten på min blogg. Det kommer inte ske i någon kronologisk ordning. Anledningen till detta är att jag vill berätta om mina möten för att du också ska börja fundera över vilka möten just du har haft och vad de har inneburit för dig. Målet med temat är glädje och tacksamhet. 

Helena

Gör mer saker som gör dig glad

helena@artinaction.se

Stygnsättning och scraps

I helgen har jag gjort saker som jag verkligen tycker om! Jag har stygnsatt en blomma och broderat den i tre olika färgställningar. Detta gjorde jag även för att kunna visa en funktion som finns i Create-modulen i dataprogrammet Premier+2.

Efter broderingen gjorde jag en liten videofilm om funktionen och lade upp i min grupp Älska Maskinbroderi som finns på facebook. Det är en grupp där jag undervisar, supportar och inspirerar gällande maskinbrodering och dataprogrammet som kommer från Husqvarna/Pfaff.

Scraps
Jag som många andra får många småbitar över från projekt och vissa av dem går bara inte att slänga 🙂 och dit hör bland annat batiktyger. Jag tog fram alla småbitar jag har för att börja sy ihop dem till nya block. Jag ska sy några nya shoppingkassar.

Nu har jag nästan alla blocken klara, de är ca 12 x 12 cm stora.

Igår kväll avslutade jag med att bädda rent i sängen. Sedan många år tillbaka så har jag bara egensydda påslakan och örngott, dels för att det är kul att sy men framför allt är det så härligt att lägga sig i sängen och veta att jag har sytt dessa själv, det är gjorda i de färger jag gillar och som naturligtvis ska matcha resten av rummet 🙂 Är man nörd så är man!


Helena

gör mer saker som gör dig glad

helena@artinaction.se

Första gången på skotertur

En av fördelarna med att dottern med familj flyttade 50 mil norrut är att jag får uppleva saker som jag inte tidigare gjort. Den här gången fick jag även träffa nya familjemedlemmen Zero.

Nu var det äntligen dags för att få följa med på skotertur. Jag och barnbarnet fick förmånen att sitta i släden (den som är till höger i bilden). Skulle dock gärna vilja köra själv men jag provade lite grann och någon gång i framtiden ska jag köra själv på tur 🙂

Men upplevelsen var fantastisk, att få uppleva landskapet, höra skotrarna och mysa med barnbarnet – vad kan liksom bli bättre. Tyvärr hade vi inte vädergudarna på vår sida så vi kom inte ända upp på fjället men nära nog. Vi stannade i en stuga (ägd av staten) som hette Lövhögen.

Så fint att det finns sådana ställen, det finns allt man behöver ifall man blir strandsatt och man lämnar det som man vill att det ska vara när man själv kommer dit.

Mig i vinterkläder är inte en vanlig syn 🙂

Vår plan var från början att prova nya toast-järnen över öppen eld – men vi fick vara flexibla och ”premiärgrillningen” skedde över en kamin.

Min dotter tog skoterkort för ca 1 månad sedan och jag är en stolt mamma när jag ser henne susa runt! Tyvärr så glömde jag fota 🙁

Naturligvis hann vi med lite pyssel också, här gör vi skapelser av lufttorkad lera.

Idag har jag sytt vidare på ett projekt som ska vara med på en kurs nästa vecka. Olika ”handsömmar” som finns på symaskinen.

Och nyss avslutade jag en online-kurs som handlade om att göra egna mönsterrapporter. Inför kursen så hade jag fotat och stygnsatt en Rhododendron. Fotot tog jag i december i Rhododendrondalen i Norrköping.

Broderiet som hade Rhododendron som mall.

Nu är det dags för lite att äta, blir en favorit i repris 🙂 Fattiga riddare gjorda på mina bullar som inte blev så bra – men de blev utmärkta riddare !!!

Helena

gör mer saker som gör dig glad

helena@artinaction.se

Flyga kors och tvärs

Mycket har hänt på två månader, det är kul att läsa mitt inlägg från 30 november 2020. De två sista styckena var följande

För “Back to the roots” är att gå tillbaka till att verkligen känna hur jag vill leva mitt liv nu – jag har förmånen att “starta om”. Inte framkalla något som jag haft utan ta de erfarenheter, min magkänsla och tweaka om till något nytt, spännande och annorlunda.
Och vad blir det då? Har faktiskt fortfarande inget konkret att berätta mer än att jag ska fortsätta att göra min vardag till en vardag som jag älskar – för det är ju nu jag lever .

Tre dagar senare, den 3 december hade jag en otrolig Tinder-date. Det klickade direkt på ett sätt som kändes otroligt. Och då kände jag att nu är det bara att släppa taget och njuta. Så just nu håller jag på och planerar att vara med på en seglats i Karibien i 6 veckor. Något som känns otroligt spännande 😃

Planen är att vara med från Nassau till Saint Martin.


Planerna inför seglingsäventyret fortskrider. Naturligtvis försvårar Coronan mycket men innan alla möjligheter är kollade så lever fortfarande hoppet på att det ska gå.

USA beslutade den 26 januari att förlänga restriktionen så att jag som svensk inte kan resa in i landet. Ursprungsplanen var att flyga till Miami i slutet av mars för att kunna vara med från allra första början. Vi hade redan från börjat även gjort plan B som verkade lite tråkigare men mer realistisk. Med tråkigt så menar jag att jag missar själva starten.

Plan B är att ta mig till Nassau (Barbados) och bli upphämtad där i början av april istället. Och hur tar man sig då till Nassau utan att mellanlanda i USA, för vad jag har förstått så gäller även restriktionen att jag inte ens får mellanlanda.

Jo nu har jag hittat en väg som jag tror fungerar. Jag flyger från Arlanda, mellanlandar i Frankrike och sedan vidare till St Martin. Övernattning på St Martin och sedan flyg till Piarco som är Trinidads internationella flygplats, tar en övernattning där också och sedan vidare till Nassau. Lätt som en plätt eller …

Detta påminner mig om när jag 1988 (18 år gammal) skulle åka och hälsa på min värdfamilj i USA. Under året 86-87 hade jag varit utbytesstudent där. Jag beställde i god tid min resa som skulle gå från Arlanda till Providence (New England) med bara en mellanlandning. Något blev fel så när jag skulle hämta ut mina biljetter på resebyrån som hade gjort resan så visade det sig att resan inte fanns. Det blev en lätt panikartad situation på resebyrån då jag bara sa “fixa så jag kommer dit enligt planerna” – jag gick i skolan och hade fått ledigheten beviljad på nåder. Den gången flög jag Arlanda -Frankfurt-Heathrow-JFK-Providence. Lika många stopp som jag nu planerar men den gången var tvungen att hämta ut min resväska och checka in på varje ställe. Och det är då man inser hur jävla små toaletterna är på flygplatserna. Överallt stod det … lämna inte ert bagage utom synhåll … jag kan säga att det var inte en liten väska jag hade och försöka få in den på toaletten och samtidigt finnas plats att dra ner byxorna är praktiskt taget helt omöjligt.

Köpte väskor igår som ska passa till seglingen, en 70 och en 90-liters. Så nöjd med min rosa variant, den fick sällskap av en lite mindre väska i lite nedtonad blå färg


Igår fick jag också skissen på hur båten ser ut invändigt och gissa vilken som är min plats😊 Tillsammans med skissen fick jag även “Please report for duty as Captain’s Cabin Girl”, en uppmaning som jag inte tvekar en sekund på att säga ja till.

Fick positiva besked från Länsförsäkringar att Resekortet gäller så jag har en försäkring ifall något händer.

Back to the roots

Jag har alltid en anteckningsbok där jag skriver ner mina tankar, idéer, att-göra-listor, bra boktips, poddar jag ska lyssna på, intressanta människor jag ska läsa mer om och allt som oftast så ritar/skissar jag också. Det har blivit mer och mer av det under de senaste åren. Idag satt jag och bläddrade igenom boken från förra hösten (jag skriver alltid datum i böckerna).

Den 25 november 2019 så har jag en stor fet rubrik som säger “Back to the roots”. Det var två månader efter det att jag hade stängt butiken och tankarna började komma “vad ska jag nu göra”. Jag har alltid haft tillit i att “allt löser sig” i alla fall på ett eller annat sätt 😊 aldrig oroat mig över vad som ska komma eller inte komma – sånt märks och då är det bättre att ha energi kvar.

Back to the roots var dock min uppmaning till mig själv, att börja rannsaka mig själv vad jag ville göra, eller inte ville göra – vilket alltid är lättare att säga för det har ju hänt det andra är ju ett oskrivet blad. Och det finns så mycket att göra i livet.

Bilden nedanför hade jag skissat på motsatta sidan av den feta rubriken! Orden är otroligt viktiga för mig, inte var och en för sig utan tillsammans, då blir det maffigt. De hänger liksom ihop, precis som på bilden.

Den här gången har det tagit tid att hitta ett fäste igen; att känna att det är något jag brinner för. För första gången i mitt liv hade jag små uns av tvivel om att det skulle fixa sig. De var små frön men ändock. Jag har jobb och haft det hela tiden, men som anställd har jag oceaner av tid över – och jag vill fortfarande lära mig saker, jag är nyfiken … vill veta mer, göra mer saker som gör mig glad! Jag skulle även kunna definiera det som “Jag vill känna att jag lever nu”.

Världen är annorlunda pga Coronan, men min värld började redan innan att svaja, ungefär som att åka berg-och-dal-bana utan slut, bara lite kortare raster – skitjobbigt rent ut sagt. Men den senaste tiden har ett lugn infunnit sig, jag känner mig stark och känner att jag är på väg upp att ställa mig på tågtaket och susa fram med vinden i mitt hår, härligt spejande efter nya människor, idéer och tankar.

För “Back to the roots” är att gå tillbaka till att verkligen känna hur jag vill leva mitt liv nu – jag har förmånen att “starta om”. Inte framkalla något som jag haft utan ta de erfarenheter, min magkänsla och tweaka om till något nytt, spännande och annorlunda.

Och vad blir det då? Har faktiskt fortfarande inget konkret att berätta mer än att jag ska fortsätta att göra min vardag till en vardag som jag älskar – för det är ju nu jag lever 😊

Kul med småbitar (scraps)

Jag som så många andra sparar på våra fina småbitar tyg. För några år sdan så sydde jag ihop kvadrater och remsor för att underlätta för kommande projekt. Nu har jag jag sytt nya små söta förvaringar som alltid går åt, eller som är finfina som ge-bort-gåva.

Sy på papper
En av teknikerna jag använde var att först sy på papper, det är jättebra när du vill blanda olika storlekar på remsor och du behöver inte bry dig om trådriktningen för tyget drar sig inte. Sy med stygnlängd två så det blir enkelt att dra bort pappret efteråt då det blir som en perforerad kant.

Jag använde all sorts papper 🙂 reklamblad, följesedlar etc.

Så här såg några remsor ut innan jag klippte till för att sy vidare.

En del småbitar valde jag att sy samman till lite större bitar utan att använda mig av papperstekniken.

Jag klippte till små kvadrater 2½ x 2½ inch och använde mig av Quilters grid som är ett rutat vlieseline.

Den sista tekniken som jag använde var flätning av remsor, jag strök på vliesofix på en bit lakansväv, skar remsor som jag sedan flätade ihop på lakansväven. Strök fast och sicksackade alla skarvar.

Det är också ett jättebra sätt att använda fina sömmar.

Jag använder det här mönstret på necessär nästan alltid. Justerar storlek, ibland utan botten, ibland bredare botten etc.

Helena

gör mer saker som gör dig glad

helena@artinactionction.se

Från foto till broderi

Nu är ett nytt projekt klart och under projektets gång har jag provat på nya tekniker dels för att kunna överföra delar från ett fotografi till att kunna stygnsätta och sedan för att återskapa strukturer.

Det färdiga resultatet är följande och läs vidare för att se hur jag gick tillväga.

Detta är mitt ursprungsfoto, det är taget nedanför Färgargården i Norrköping i somras.

Jag skrev ut en svartvit kopia som jag sedan lade på ljusbordet och ritade av de delar jag ville ha på ”tracing-papper”. På något sätt så lyckades jag även spegelvända motivet 🙂 Efter det skannade jag in bilden (använde min scanner-funktion som finns på min Brother ScanNcut.

Och nu var det dags för stygnsättning!

Innan brodering sydde jag ihop olika gröna nyanser av batiktyg och sydde vågiga ränder med melerad tråd. Ville ha en bakgrund som inte var så ”platt”.

Nu dags för brodering, jag valde att lägga dit ull och en bit vattenlösligt mellanlägg för att skapa strukturen på blommorna.

Närbild på blommorna efter att mellanlägget hade sköljts bort och allt torkat.

Helena

gör mer saker som gör dig glad

helena@artinaction.se

Upptäcksresan

Under det senaste månaderna har jag gått på uppräckresa både i mig själv och i min lägenhet. Att jag kunde hitta så många saker och känslor!

Under många år har jag jag samlat/substitutköpt saker som såg intressanta, lockande och nyttiga ut. Många saker ligger ouppackade, kanske användna en gång m.m. Problemet var att tiden inte fanns eller helt enkelt inte prioriterades. Det jag har är recept, mönster, bra att ha länkar, träningssaker, skönhetsprodukter etc. Listan kan göras längre men jag stannar där 😊

En sida ur min receptpärm. Har skrivit på en hederlig gammal skrivmaskin, måste nog varit i högstadiet. När jag läser receptet så undrar jag om det inte fanns hela tomater på burk på den tiden 🙂

Det är dock lite sorgligt på ett sätt för med varje inköp så fanns det en vision, ett mål eller en önskan. Men dessa saker lades åt sidan för andra prioriteringar och i mitt fall var det mitt jobb. Jobb som jag älskade men som jag nu längre inte har kvar. Utan istället har jag en massa tid! Jag har jobb också, men inte som tar all min energi. Och sedan kan vi lägga till Coronan som gör att jag nu är hemma mer än någonsin förut.

När jag valde bort och lade alla ovanstående inköp i “ska-göra-sen-läge” så skapade jag också en dålig Helena-tvilling som hela tiden prioriterade bort personen Helena. “Du har inte tid att träna, laga varierad mat eller göra ansiktsmask, du ska jobba!!” Den tvillingen är nu på väg att motas bort. För nu istället för att lägga sakerna åt sidan igen så har jag börjat använda min receptbok, slänga saker som var så intressanta för 10 år sedan och som nu känns helt överflödiga.

Jag letar inte efter perfektionism för det skulle jag aldrig klara av – skulle nog få utslag av det om jag ska vara helt ärlig. Allt det här handlar om att vara i nuet – att byta ut ordet SEN mot GÖR.

Fatta hur mjuk och len jag kommer vara när jag använt dessa :)Det kan vara så att jag har lite till i lådorna …

När det gäller mina känslor så har jag i år känt mig mycket vilsen och vacklat fram och tillbaka i tankarna över vad jag gör och vem jag är. Det som dock kommit fram är att jag SKA lita på min magkänsla, den är så rätt för mig. Att inte ge avkall på mig och ifrågasätta när saker känns konstiga. Att inte orka vara glad hela tiden. Att säga att folk berör och betyder mycket för mig. Att helt enkelt våga visa mig sårbar!

Jag får förmånen att lära känna mig själv ännu bättre, inte alltid lätt men jag måste våga för jag vill leva mitt liv fullt ut – gärna varje dag.

En sak är dock säker … jag har mycket saker att fylla min tid med; ansiktsmasker, scrubs av olika sorter så både mina ben, fötter och händer kommer kännas som bebishud, antal kokböcker jag inte öppnat, inviga träningskläder (för vem vill inte visa sig i Calvin Klein 😊), skära grönsaker fint, slipa knivar, läsa böcker (som köptes på bokrea för flera år sen).

Helena

Gör mer saker som gör dig glad

helena@artinaction.se